I ”Kupé nr. 6” lyckas Rosa Liksom fullända åtskilligt av det hon gestaltade i några böcker för mer än tjugo år sedan. På den tiden skrev hon på tornedalsfinska och slang, och översättningarna till svenska var lite kantiga.

Nos Projet​

​

Flickan och mannen, så kallas huvudpersonerna i romanen ”Kupé nr. 6” av Anni Ylävaara, alias Rosa Liksom, en bok som i fjol belönades med Finlandiapriset, vilket knappast förvånar någon. Bara kompositionen är värd pengarna, själva melodin, det rytmiska språket, förtätat, poetiskt och mättat av dofter och färgsensationer. Monologer, drömsekvenser, omtagningar.

 

Flickan och mannen, hon en ung finsk student och han en 45-årig ryss, råkar dela kupé mellan Moskva och Mongoliet. Året är 1986 och scenografin sibirisk vinter i Sovjet på gränsen till sammanbrott. Hon är på flykt från en invecklad kärlekstriangel, och han är på väg till ett bygge där borta, berusad, fräck och vedervärdig.